Att blogga om att inte blogga

Över en månad sen sist vi bloggade. Det är nästan kriminellt!
Därför måste vi ju blogga om varför vi inte bloggat. Det har helt enkelt varit fullt upp varje dag och varje kväll. Dagarna har fyllts med hårt jobb, både på Länsförsäkringar Stockholm och SVT. Roligt? Ja, för det mesta, men inte hinner man med att blogga...

På kvällarna har vi knappt varit hemma. Zeke känner sig nog övergiven och vi försöker kompensera med kattgodis. Så nu är Zeke trött på godis...

Det har varit: tennis, chefskurs, äta ute med kompisar, westernfest, middagar, jobbresor, teater, ikea-besök, after work med jobbet och några pusta-ut-dagar med eldning i öppna spisen. Ja, så du ser att det är väldigt mycket skojigt vi gjort, så vi ska inte klaga. Det är ju dessutom självvalt.

På minussidan kommer dock Zekes små sätt att berätta om sin situation. Det gör hon gärna vid tretiden på natten... Högt och ljudligt. Så vi känner oss som bebis-föräldrar när vi vaknar - hålögda och trötta efter att ha blivit väckta på nätterna och behöver gå upp och trösta en ledsen katt.

För att trösta oss själva har vi köpt en resa till Thailand. Den är inte förrän nästa år, men den som väntar på något gott...