Är det inte det ena...

...så är det det andra.

H har klarat sig - peppar, peppar - från bäckenuppluckring, illamående på morgonen, ryggproblem, åderbråck och en hel massa annat som tydligen är rätt vanligt när man är på tjocken. Istället har hon fått... hälsporre.

De åtta kilo som hon hittills gått upp tillsammans med platta sommarskor var tydligen tillräckligt för att ta knäcken på ligamenten i fötterna. Egen diagnos gjordes i helgen med hjälp av Google och skoinlägg inköptes på apoteket. I morse var hon hos en ortoped, som bara kunde konstatera att diagnosen var helt riktigt, men det finns inget att göra åt saker mer än vettiga skor och alvedon för att dämpa inflammationen.

Hur det känns med hälsporre? Ja, som att ha ett riktigt stort blåmärke under hälen. Eller rättare sagt, hälarna, för den andra började värka i dag.

Så H har tillbringat dagen i väldigt lugnt tempo. M började i går sortera och framför allt damma alla böcker i biblioteket. Två rivna väggar och två års vanligt damm går helt klart inte obemärkt förbi. Fyra pappkassar med böcker har sorterats ut för att lämnas vidare till Små smulor eller något annat second hand-ställe. Resten av böckerna har sorterats i pocket/inte pocket/skönlitteratur/deckare/facklitteratur till skillnad från tidigare när de stod enligt färg.

Med två veckor kvar av semestern känns boksortering som ett lagom ansträngande jobb.